D'jor
D'jor (vai D'jör, mad'j.: Győr ['ɟøːr], saks.: Raab, latin.: Iaurinum, serb.: Ђер / Đer) om lidn Mad'jaranman lodehes. Se om valdkundan kudenz' lidn eläjiden lugun mödhe, D'jor-Mošon-Šopron-agjan administrativine keskuz.
Lidnanznam![]() |
Flag![]() |
Valdkund | Mad'jaranma |
Eläjiden lugu (2012) | 131,564 ristitud |
Pind | 175 km² |
![]() | |
Pämez' | Borkai Žol't (2006—) |
Telefonkod | +36-(0)96 |
Aigvö | tal'vel UTC+1, kezal UTC+2 |
IstoriiRedigeeri
Kel'tan eländpunkt oli olmas 5. voz'sadal EME. Riman aigan se oli varmitadud Arrabon-lidn (latin.: Ara Bona «jumalan altar'» i Arrabona), nimituz om kaičenus joges i saksan keles. Lidnuz oli udessaudud mad'jaralaižil, lidn nimitase nügüdläižikš 11. voz'sadaspäi. Oli okkupiruidud Osmanan imperijan sodavägil vll 1594−1598. Muretihe istorišt keskust vaiše paloin Toižen mail'man sodan aigan, i se om udessündutadud täuzin.
D'jor šingotase transportižen mašinansauvomižen «Rába»-holdingal (vagonad i jonused, jüguavtod, avtopalad), «Audi»-avtoiden tegimel, sauvond-, himižel i sömtegimištol.
Geografijan andmusedRedigeeri
Lidn sijadase valdkundan lodehes, Rab-jogen randal (mad'j.: Rába, Dunain oiged ližajogi), 108 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad Budapešthasai om 130 km päivnouzmha Ven — Budapešt-avtotedme i raudtedme.
EläjadRedigeeri
Vl 2012 eläjiden lugu oli 131 564 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 129..130 tuhad vspäi 1990 i om nügüd'.
SebruzlidnadRedigeeri
- Brašov, Romanii (vspäi 1993)
- Bränsk, Bränskan agj, Venäma (2004)
- Erfurt, Türingii, Saksanma (1971)
- Ingol'štadt, Bavarii, Saksanma (2008)
- Kol'mar, Francii (1993)
- Kuopio, Suomenma (1978)
- Nacerat-Illit, Izrail' (1993)
- Poznan', Pol'šanma (2008)
- Zindel'fingen, Baden-Vürtemberg, Saksanma (1989)
- Uhan', Hubei, Kitai (1995)
HomaičendadRedigeeri
IrdkosketusedRedigeeri
- Lidnan oficialine sait (gyor.hu). (mad'j.) (angl.) (saks.) (slovak.) (ven.)
D'jor Vikiaitas |
Mad'jaranman agjad da niiden administrativižed keskused | ||
Bač-Kiškun (Kečkemet) | Baran'j (Peč) | Bekeš (Bekeš'čab) | Boršod-Abaui-Zemplen (Miškol'c) | Čongrad-Čanad (Seged) | D'jor-Mošon-Šopron (D'jor) | Fejer (Sekešfehervar) | Haidu-Bihar (Debrecen) | Heveš (Eger) | Jas-Nad'kun-Sol'nok (Sol'nok) | Komarom-Estergom (Tataban'j) | Nograd (Šal'gotarjan) | Pešt (Budapešt) | Sabol'č-Satmar-Bereg (N'jired'haz) | Šomod' (Kapošvar) | Zal (Zalaegerseg) | Tol'n (Seksard) | Vaš (Sombathei) | Vesprem (Vesprem-lidn) | ||
tazostadud agjaha lidn — Budapešt | ||