Heveš-agj (mad'j.: Heves megye [ˈhɛvɛʃ]) om üks' Mad'jaranman agjoišpäi. Sen pälidn da kaikiš suremb lidn om Eger.

Heveš-agjan kart

Geografijan andmused vajehta

Agj levigandeb valdkundan pohjoižes, Dunain huran Tis-ližajogen oiktan randan i Matr- da Bükk-mägiden keskes.

Röunatab nellänke agjanke: Boršod-Abaui-Zemplen om pohjoižes i päivnouzmas, Jas-Nad'kun-Sol'nok levigandeb suves, Pešt om suvipäivlaskmas, Nograd lodehes.

Pind — 3637,25 km². Ristitišt om 301 296 eläjad (2015). Kaikiš suremb ristitišt oli 347 856 eläjad vl 1960 i 350 360 eläjad vl 1980.

Administrativine jagand vajehta

 
Agjan rajonad vspäi 2013

Heveš-agj jagase seičemeks jarašaks (rajonaks). Edel vn 2013 administrativišt reformad seičeme kišteršegad (rajonad) oli niiden sijas. Severziden-se rajoniden pindad oliba vajehtadud reforman aigan.

Lidnad vajehta

Hevešas om üks'toštkümne lidnad:

Lidnoihe ližaks, Hevešas om 121 žilod.

Ižanduz vajehta

Agjan tegimišton sarakod oma mašinansauvomine (pnevmatižed ladimed, šlibakod), elektrotehnine (reduktorad, pakuitezinstrumentad), sauvondmaterialiden pästand (savič, mouckivi, cement), sömtegimišt (sahar, jauh, konservad, maidproduktad), pakuitesen pästand (butulkad, alüminijasine torv), elektrusen tehmine (Matran i Visontan LEK:ad, Kiskörei-gidroelektrostancii).

Maižandusen produktad oma vinmarj i vin, arbuzad. Tazangištol om villän i sötken pöudoid.

Irdkosketused vajehta


Mad'jaranman agjad da niiden administrativižed keskused
Bač-Kiškun (Kečkemet) | Baran'j (Peč) | Bekeš (Bekeš'čab) | Boršod-Abaui-Zemplen (Miškol'c) | Čongrad-Čanad (Seged) | D'jor-Mošon-Šopron (D'jor) | Fejer (Sekešfehervar) | Haidu-Bihar (Debrecen) | Heveš (Eger) | Jas-Nad'kun-Sol'nok (Sol'nok) | Komarom-Estergom (Tataban'j) | Nograd (Šal'gotarjan) | Pešt (Budapešt) | Sabol'č-Satmar-Bereg (N'jired'haz) | Šomod' (Kapošvar) | Zal (Zalaegerseg) | Tol'n (Seksard) | Vaš (Sombathei) | Vesprem (Vesprem-lidn)
tazostadud agjaha lidn — Budapešt