Debrecen
Debrecen (mugažo mad'jaran kelel; saks.: Debrezin, latin.: Debretinum) om lidn Mad'jaranman päivnouzmas, Haidu-Bihar-agjan pälidn. Se om valdkundan kahtenz' surtte lidn.
Lidnanznam![]() |
Flag![]() |
Valdkund | Mad'jaranma |
Eläjiden lugu (2016) | 203,059 ristitud |
Pind | 461,66 km² |
![]() | |
Pämez' | Laslo Papp (reduku 2014—, Papp László) |
Telefonkod | +36−52 |
Aigvö | tal'vel UTC+1, kezal UTC+2 |
IstoriiRedigeeri
Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1235, sätihe sidä severziš-se peniš eländpunktoišpäi. Vspäi 1361 om lidnan oiktusidenke. Oli Mad'jaranman pälidnaks Toižen mail'man sodan lopus (1944−45).
Geografijan andmusedRedigeeri
Avtoted da raudte ühtenzoittas lähižidenke lidnoidenke (N'jired'haz, Miškol'c, Orad', Užgorod). Matkad Budapešthasai om 220 km päivlaskmha. Romanijan valdkundröun sijadase 30 kilometras päivnouzmha.
Vl 2012 eläjiden lugu oli 207 594 ristitud.
SebruzlidnadRedigeeri
- Jüväskülä, Suomenma (vspäi 1970)
- Kattolik, Italii
- Lüblin, Pol'šanma (1995)
- Nju Bransuik, Nju Džersi, AÜV (1990)
- Orad', Romanii
- Paderborn, Pohjoine Rein da Vestfalii, Saksanma
- Rišon le Cion, Izrail' (1996)
- Setubal, Portugalii (kül'mku 2000)
- Siktivkar, Komin Tazovaldkund, Venäma (1992)
- Šumen, Bolgarii
- / Taidun, Kitain Tazovaldkund / Taivan', Kitai
- Tunläo, Südäimongolii, Kitai
HomaičendadRedigeeri
IrdkosketusedRedigeeri
Debrecen Vikiaitas |
Mad'jaranman agjad da niiden administrativižed keskused | ||
Bač-Kiškun (Kečkemet) | Baran'j (Peč) | Bekeš (Bekeš'čab) | Boršod-Abaui-Zemplen (Miškol'c) | Čongrad-Čanad (Seged) | D'jor-Mošon-Šopron (D'jor) | Fejer (Sekešfehervar) | Haidu-Bihar (Debrecen) | Heveš (Eger) | Jas-Nad'kun-Sol'nok (Sol'nok) | Komarom-Estergom (Tataban'j) | Nograd (Šal'gotarjan) | Pešt (Budapešt) | Sabol'č-Satmar-Bereg (N'jired'haz) | Šomod' (Kapošvar) | Zal (Zalaegerseg) | Tol'n (Seksard) | Vaš (Sombathei) | Vesprem (Vesprem-lidn) | ||
tazostadud agjaha lidn — Budapešt | ||
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |