Gagarin (Smolenskan agj)
Gagarin (ven.: Гага́рин; edel vn 1968 23. sulakud Gžatsk) om Venäman lidn da lidnankund Smolenskan agjan pohjoižpäivnouzmas. Se om Gagarinan rajonan administrativine keskuz.
Lidnanznam![]() |
Flag![]() |
Valdkund | Venäma |
Eläjiden lugu (2024) | 25,374 ristitud |
Pind | 14,46 km² |
![]() | |
Pämez' | Gennadii Deev (kezaku 2008—) |
Telefonkod | +7−48 135-xx-xxx |
Avtokod | 67 |
Aigvö | UTC+3 (MSK+0) |
Sil sanal voib olda toižid znamoičendoid; miše nähta niid, tulgat tänna.
Istorii
vajehtaEländpunktan aluz om pandud vl 1703 kuti Gžatin valdmad (ven.: Гжатская пристань) Suren Petran käskön mödhe. Vl 1776 Gžatin slabad' sai lidnan statusad Gžatsk-nimenke. Suren sodan aigan lidn oli okkupiruidud (9. reduku 1941 — 6. keväz'ku 1943). Udesnimitihe Jurii Gagarinan (1934−1968) kanzannimen mödhe, oli sündnu Gžatskan sündutamižkodihe.
Gagarin-lidn šingotase mašinansauvomižen tegimel[1] (cisternad, fitingad surile metalltorvveimile, blokpertid), mašiništonsauvomižen toižil edheotandoil (dizel'likutimed, pressad, patronad), sömtegimištol (lihafabrik, maidkonservad), mugažo šintegim pästab räzinan jändusišpäi, lämuztehnikan fabrik, mecan ümbriradmižen edheotand i omblendfabrik ratas.
Geografijan andmused
vajehtaLidn sijadase rajonan keskuzpalan suves, Gžat'-jogen molembil randoil (ven.: Гжать 67 km pitte, Volgan bassein), 194 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.
Matkad Moskvan agjhasai om kaks'kümne kilometrad päivnouzmha, Smolenskhasai om 205 km suvipäivlaskmha orhal vai 228 km «Belarus'»-avtotedme (M1) i 250 km raudtedme. Lähembaižed lidnad oma Väz'm 58 km suvipäivlaskmha orhal, 66 km avtol vai raudtel, Sičovk 54 km lodeheze orhal, 89 km avtotedme vai 142 km raudtedme, i Možaisk (Moskvan agj) 66 km päivnouzmha orhal, 73 km avtotedme vai raudtedme.
Tobmuz
vajehtaTrufani-žilo (ven.: Труфаны, ristitišt om tundmatoi) mülüb lidnankundha Gagarinan ližaks. Lidnankundan pind — 17,95 km².
Eläjad
vajehtaVn 2010 Venäman rahvahalugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 31 721 ristitud, rajonan kaks' koumandest, vn 2021 — 26 500 ristitud. Kaik 29 285 eläjad oli lidnas vl 2017. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli vl 2010, mugažo 31 700 eläjad vozil 1996 i 2011.
Rahvahad (enamba 0,4 % vl 2021): venälaižed — 86,8 %, armenijalaižed — 1,9 %, ukrainalaižed — 0,6 %, tadžikalaižed — 0,6 %, vaugedvenälaižed — 0,5 %, čiganalaižed — 0,5 %, toižed rahvahad — 2,1 %, rahvahuden ozutandata — 7,0 %.
Ortodoksižen hristanuskondan kahesa pühäpertid[2] oma kaičenus i saudud lidnas: Pühän Jumalanmaman Blagoveššenjan päjumalanpert' (1900), viž jumalanpertid i kaks' časounäd.
Lapsiden opendusen aluzkundad oma päivkodid, keskškolad. Gagarinan äiprofil'ne kolledž[3] om lidnan professionaližen opendusen aluzkundaks.
Galerei
vajehta-
Vostok-adivpert' vl 2012
-
Pühän Jumalanmaman Blagoveššenjan päjumalanpert' i kaks' jumalanpertid Gžat'-jogen randal, vn 2010 nägu
-
Sündun Voznesenjan jumalanpert', vn 2019 nägu
-
Gagarinan muzeikompleksan Kosmonavtoiden pert' (2010)
-
Gagarin-päraudtestancijan sauvuz vl 2010
Tetabad sündnuded
vajehta- Nikolai Noskov (sünd. 1956) — Venäman pajatai da muzikankirjutai.
Homaičendad
vajehtaIrdkosketused
vajehtaGagarin (Smolenskan agj) Vikiaitas |
Smolenskan agjan lidnad | ||
Demidov | Desnogorsk | Dorogobuž | Duhovščin | Gagarin | Jarcevo | Jel'n' | Počinok | Roslavl' | Rudn' | Safonovo | Sičovk | Smolensk | Veliž | Väz'm | ||