Dürtüli
Dürtüli (ven.: Дюртюли́, bašk.: Дүртөйлө, tot.: Дүртөйле) om Venäman lidn da lidnankund Baškortostanan Tazovaldkundan lodehes. Se om Dürtülin rajonan administrativine keskuz.
Lidnanznam![]() | |
Valdkund | Venäma |
Eläjiden lugu (2021) | 31,185 ristitud |
Pind | 25 km² |
![]() | |
Pämez' | Il'mir Gareev (kül'mku 2016—) |
Telefonkod | +7−34 787-xx-xxx |
Avtokod | 02, 102 |
Aigvö | UTC+5 (MSK+2) |
Istorii
vajehtaEländpunkt mainitase vspäi 1786, nimi kändase «nell'pertine külä» baškiran kelespäi. 1957-ndel vodel ottaškanzihe kävutamižhe kivivoin lähišt Mančar-löudmižsijad. Kätihe Dürtülid lidnanvuiččeks žiloks vl 1964, se šingotaškanzi kivivoin samižen holitižkeskuseks. Žilo sai lidnan statusad vl 1989.
Kivivoin edheotand radab Dürtüliš tähäsai, holitab löudmižsijid koumen rajonan territorijal. Sauvondmaterialiden pästandan edheotandad (raudbetontegesed, savič), sured jogivaldmad da sömtegimišt (maidproduktoiden kombinat i lihakombinat) ratas lidnas mugažo.
Geografijan andmused
vajehtaLidn sijadase Vaugedjogen alajoksmusen hural randal, 101 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.
Matkad Ufahasai om 108 km suvipäivnouzmha orhal vai 122 km «Volg»-avtotedme (M7, «Jarčalli — Uf»-pala). «Volg»-trass mäneb vides kilometras suvipäivlaskmha lidnaspäi. Lähembaine lidn om Birsk 45 km päivnouzmha avtotedme.
Tobmuz
vajehtaPen' Argamak-külä (bašk.: Арғымаҡ, 385 rist. vl 2017) mülüb lidnankundha Dürtülin ližaks.
Lidnankundan tobmuden pämez' om sen Administracijan pämez'. Edeline lidnan Administracijan pämez' om Šamil' Islamov (kül'mku 2012 — kül'mku 2016). Lidnan nevondkundan ezimez' om Ruslan Rahmatullin vn 2022 semendkuspäi. Edeližed nevondkundan ezimehed om Il'šat Mustafin (reduku 2020 — semendku 2022), Rinat Nasibullin (kül'mku 2016 — reduku 2020), Il'dus Nurtdinov (radoi vn 2016 kül'mkuhusai).
Eläjad
vajehtaVn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 31 274 ristitud, lidnankundan — 31 725 ristitud, rajonan ristitišton pol', vn 2021 lidnan — 31 185 ristitud. Kaik 30 858 eläjad oli lidnas vl 2017. Vspäi 1996 eläjiden lugu om läz kaikenaigaine, 30..31 tuhad (31 665 rist. vl 2008).
Rahvahad (enamba 1 % vl 2010, ozutadud rahvahudenke): totarlaižed — 64,1 %, baškiralaižed — 23,2 %, venälaižed — 9,6 %, marilaižed — 1,6 %, toižed rahvahad — 1,5 %.
Mamankelen mödhe (2010): totaran kel' — 73,4 %, venän kel' — 12,9 %, baškiran kel' — 11,4 %, marin kel' — 1,4 %.
Islaman «Miras»-pämečet' om avaitud lidnas. Ortodoksižen hristanuskondan ph. Suren Vasilijan jumalanpert'[1] om letud lidnas vll 2004−2019.
Lapsiden opendusen aluzkundad oma kahesa nimitadud da nomeruidud päivkodid (nomer 3, 4, 6, 8..12), koume keskškolad (nomer 1, 4, 5), licei (nomer 2), kaks' gimnazijad (nomer 3 i baškiran Nazar Nadžmin nimed), muzikškol, lapsiden da norišton sportškol. Dürtülin äiprofil'ne kolledž[2] om lidnan professionaližen opendusen aluzkundaks.
Homaičendad
vajehtaIrdkosketused
vajehta- Lidnan tobmuden aluzkundoiden oficialine sait (djurtjuli.ru). (ven.)
- Lidnan i Dürtülin rajonan oficialine sait (durtuli.bashkortostan.ru). (ven.)
Dürtüli Vikiaitas |
Baškortostanan Tazovaldkundan lidnad | ||
Agidel' | Baimak | Belebei | Beloreck | Birsk | Blagoveščensk | Davlekanovo | Dürtüli | Išimbai | Janaul | Kumertau | Meleuz | Mežgor'je | Neftekamsk | Oktäbr'skii | Salavat | Sibai | Sterlitamak | Tuimazi | Učali | Uf | ||