Urai
Urai (ven.: Урай) om Venäman lidn da lidnümbrik Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon suvipäivlaskmas. Om ümbärtud Kondinskojen rajonan territorijal.
Lidnanznam |
Flag |
Valdkund | Venäma |
Eläjiden lugu (2017) | 40,559 ristitud |
Pind | 54,3 km² |
Pämez' | Anatolii Ivanov (reduku 2015—) |
Telefonkod | +7−34 676-xx-xxx |
Avtokod | 86, 186 |
Aigvö | UTC+5 (MSK+2) |
Istorii vajehta
Eländpunktan aluz om pandud sirdanuzil mehil Keskuzvenämaspäi vl 1922 kuti Urai-žilo. Vl 1960 otaškanzihe kävutamižhe Päivlaskmaižen Sibirin kivivoin ezmäšt Šaiman löudmižsijad (lähine žilo ven.: Шаим). Vl 1965 žilo sai lidnan statusad ümbrikon alištusenke.
Urai šingotase kivivoin samižel da sömtegimištol.
Geografijan andmused vajehta
Lidn sijadase tazangištol, igähižen rougun zonas i sen röunanno, Kond-jogen oiktal randal (ven.: Конда, Irtišan hura ližajogi), 55 m korktusel valdmeren pindan päl. Matkad Hanti-Mansiiskhasai om 250 km pohjoižpäivnouzmha orhal vai 430 km avtotedme. Lähembaižed lidnad oma Jugorsk 154 km lodeheze orhal vai 204 km avtol i sen lähine Sovetskii. Lendimport om olmas. Paneb sadegid 400..450 mm vodes.
Urai om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.
Eläjad vajehta
Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 39 457 ristitud. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 43 224 eläjad vl 2009.
Ortodoksižen hristanuskondan Jumalanmaman Sündundpäivän pühäpert'[1] om saudud lidnha vll 1999−2001, ph. Aleksandr Nevskijan jumalanpert' om letud vll 2000−2001.
Urain politehnine kolledž om professionaližen opendusen aluzkundaks.
Galerei vajehta
-
Lidnan bobuštuzpark vl 2016
-
Aviakeskuz (2006)
Homaičendad vajehta
Irdkosketused vajehta
Urai Vikiaitas |
Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon lidnad | ||
Belojarskii | Hanti-Mansiisk | Jugorsk | Kogalim | Langepas | Läntor | Megion | Neftejugansk | Nižnevartovsk | Nägan' | Pit' Jah | Pokači | Radužnii | Sovetskii | Surgut | Urai | ||