Gitler Adol'f

(Oigetud lehtpolelpäi Adol'f Gitler)

Adol'f Gitler, mugoi oli todesine nimi sündundan aigaspäi (saks.: Adolf Hitler ['adɔlf 'hɪtlɐ]; sünd. 20. sulakun 1889, Ranshofen-külä, nüg. Braunau am Inn-lidnan pala, Üläavstrii, Avstrijan da Mad'jaranman imperii — kol. 30. sulakun 1945, Berlin, Saksanma), oli Saksanman kancler vspäi 1933 ičtazrikondhasai, nacistižen Germanijan fürer («lider») vll 1934−1945.

Gitler Adol'f
saks.: Adolf Hitler
Adol'f Gitler vl 1938
Adol'f Gitler vl 1938
radmižen toižend:

politikanmez'

sündundan dat:

20. sulaku 1889(1889-04-20)[1][2][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15]

sündundan sijaduz:

Braunau Inni ääres[d], Ülem-Austria[d], Avstrii[16][1]

valdkund:

 Tsisleitaania[d][17]
 Saksa-Austria[d][17]
 Esimene Austria vabariik[d]

 Weimari vabariik[d][17]
 Kolmas Riik[d]

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

kolendan sijaduz:

Führerbunker[d], Berlin, Kolmas Riik[d]

tat:

Alois Hitler[d]

mam:

Klara Hitler[d]

avtograf:

 Gitler Adol'f VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Služi Germanijan imperijan, sid' Veimaran Tazovaldkundan sodavägiš, ühtni Ezmäižhe mail'man sodaha Bavarijan armijan saldataks (1914−1920) jäugvägiden jefreitoran arvonke. Vozil 1921−1945 oli Nacional-socialistižen Saksanman radnikoiden partijan ezinenas (füreran). Vl 1926 pästi «Minun borcuind»-kirjad.

Tuli tobmudehe valičendoiden Saksanman parlamentha rezul'tataks, hänen partii vägesti niiden aigan vl 1930 i vl 1932 (kahtišti). Sid' Gitler da hänen partijan ühtnijad heitihe kaikid ičeze vastustajid i sauvoihe ohjandusen totalitarišt sistemad. Se oli käskusid vaste, statjoid kävutades, i rahvahan enambusen pid'oitelendanke. Rahvahan erased kundad (čiganad, evrejalaižed da tž.) jäihe civiližita oiktusita, jäl'ghe likvidiruihe heid. Gitler zavodi territorijoiden anastusid, vn 1938 keväz'kus tegi Avstrijan anšlüsad. Vl 1939 lond Pol'šanmaha zavodi Toišt mail'man sodad. Vozil 1941−1945 Gitler ühtni sodaha NSTÜ:st vaste kuti ülembaine päkäsknik.

Üks' sizar oli Gitleral. Adol'fan närituznimi oli Vol'f («händikaz») lapsessai i radon aigan tedištelendas. Oli civiližes naimiželos Eva Braunanke, lapsid ei olend. Oli mahapandud Magdeburgha, vl 1970 hibj oli polttud, tuhk heittihe tulleidme.

Homaičendad vajehta

  1. 1,0 1,1 Deutsche Nationalbibliothek Record #118551655 // Integrated Authority File — 2012—2016.
  2. 2,0 2,1 Bibliothèque nationale de France BnF authorities: اوپن ڈیٹا پلیٹ فارم, платформа відкритих даних, платформа открытых данных, plateforme de données ouvertes, piattaforma di dati aperti, Opendata-Plattform, otevřená data platforma, åben-data-platform, տվյալների բաց շտեմարան, platforma za odprte podatke, plataforma de datos abierta, plataforma de dados aberta, платформа адкрытых даных, платформа на отворените данни, platforma otwartych danych, ашық деректер платформасы, ачык маалыматтарды платформа, açıq məlumat platforması, ochiq ma'lumotlar platforma, açık verilerin platformu, платформа отвореног података, platforma otvorenih podataka, platforma otvorenog podataka, platforma otvorených údajov, πλατφόρμα ανοικτών δεδομένων, platformu atklātā datu, platforma atvira duomenų, platvormi avatud andmete, avoimen datan foorumi, nyílt adatok platformja, პლატფორმა ღია მონაცემები, платформа за отворени податоци, нээлттэй мэдээллийн тавцан, platformă de date deschise, platformo de malferma datumoj, open data platform, плятформа адкрытых зьвестак, Усьтэм даннойёслэн платформазы, асыҡ мәғлүмәт платформаһы, açıq malümat platforması, açıq malümat platforması, ачык малюмат платформасы, öppen dataplattform, платформаи додаҳои боз, ачык кӧргӱзӱлердиҥ платформазы, гом бæрæггæнæнты платформæ — 2011.
  3. 3,0 3,1 Adolf Hitler
  4. 4,0 4,1 SNAC — 2010.
  5. 5,0 5,1 Nationalencyklopedin — 1999.
  6. Find a Grave — 1996.
  7. 7,0 7,1 filmportal.de — 2005.
  8. 8,0 8,1 Brockhaus Enzyklopädie / Hrsg.: Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus, Wissen Media Verlag
  9. Brockhaus Enzyklopädie / Hrsg.: Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus, Wissen Media Verlag
  10. 10,0 10,1 Store norske leksikon — 1978. — ISSN 2464-1480
  11. BeWeB
  12. The Fine Art Archive — 2003.
  13. Munzinger Personen
  14. Holocaust Encyclopedia
  15. 49 // duplicates of Roman Catholic baptism records from Upper Austria
  16. Konder A. Adolf Hitler’s Family Tree: The Untold Story of the Hitler Family — 1 — Salt Lake City: 2000. — P. 29–30.
  17. 17,0 17,1 17,2 https://www.biography.com/people/adolf-hitler-9340144
  18. Гитлер Адольф // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  19. Time / N. GibbsNYC: Time Inc., 1923. — ISSN 0040-781X; 2169-1665
  20. Gran Enciclopèdia CatalanaGrup Enciclopèdia, 1968.
  21. GeneaStar
  Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.