Ibn Sina, täuz' nimi om Abu Ali Husein ibn Abdullah ibn al'-Hasan ibn Ali ibn Sina (pers.: ابو علی حسین بن عبدالله بن سینا‎ Abū ‘Alī Husein ibn ‘Abdallāh ibn Sīnā; sünd. 16. eloku 980 Afšan-žilho Buhar-lidnanno, Samanidoiden valdkund, nüg. Uzbekistan — kol. 18. kezaku 1037 Hamadan-lidnas, Abbasidoiden halifat, nüg. Iran, mavzolei om saudud sihe kauman päl), om tetab kuti Avicenna Päivlaskmmas, oli keskaigaine persine tedomez', filosof da lekar', päivnouzmaižen aristotelizman ezitai.

Ibn Sina
pers.: ابن سینا
Mehen portret hobedan mall'an pindal Ibn Sinan mavzolejaspäi-kaumusespäi lugese tedomehen elon aigan portretaks
Mehen portret hobedan mall'an pindal Ibn Sinan mavzolejaspäi-kaumusespäi lugese tedomehen elon aigan portretaks
nimi sündundan jäl'ghe:

arab.: أبو علي الحسين بن عبد الله بن الحسن بن علي بن سينا

radmižen toižend:

filosof, runokirjutai, astronoom, arst, muusikateoreetik, fizikanmez', matematikanmez', himik, ethicist, Islamic jurist, kirjutai

sündundan dat:

980[1][2][3]

sündundan sijaduz:

Afshona[d], Transoxiana[d], Samanid Empire[d][1]

valdkund:

Samanid Empire[d][4]
Ziyarid dynasty[d]
 Buyid dynasty[d]

kolendan dat:

18. kezaku 1037

kolendan sijaduz:

Hamadan[d], Kakuyids[d][1][5]

 Ibn Sina VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Islaman keskaigaižen mail'man kaikiš tetabamb da valatoitai filosof-tedomez', eli islaman «kuldaižen aigan».

Biografii vajehta

Mez' oli Samanidoiden emiroiden i Dailemitoiden sultanoiden tanhaližeks lekarikš, radoi vizirikš Hamadanas erasen aigan.

Sädused vajehta

Kaik sädi enamba 450 tedotöd tedon 29 sarakos, sidä kesken neniš: medicin, filosofii, astronomii, mehanik, himii, geologii, logik, runoišt. Tuliba meihesai vaiše 274 tedotöd, äjad oma kirjutadud runoil.

Koume enciklopedijad oma tedotöiden keskes:

  • «Spravitandan kirj» («Kitab al'-Šifa», araban kelel) mülütab neniden sarakoiden tedoid: logik, fizik, biologii, psihologii, geometrii, arifmetik, muzik, astronomii, mugažo metafizik.
  • «Tedoinformacijan kirj» («Daniš-name-i-alai», om kirjutadud vll 1024−1037 persijan kelel). Kogoneb nelläs jagusespäi: logik, metafizik, fizik, matematik. Lähtnu kadogehe Matematik-pala om kirjutadud tošti tedomehen Al'-Džuzdžani-openikal.
  • «Lekarin tedon alused» (vai Medicinan alused, «Kitab al-Kanun fi-t-tibb»), antižusen lekariden edeskirjutesed oma ümbriratud siš araban medicinan satusiden mödhe. Kätihe kirjad latinan kel'he äi kerdad.

Homaičendad vajehta

  1. 1,0 1,1 1,2 Авиценна // Энциклопедический словарь / под ред. И. Е. АндреевскийСПб.: Брокгауз — Ефрон, 1890. — Т. I. — С. 82.
  2. Сина, Абу-Али ибн-Хусейн ибн-Абдалла ибн- // Еврейская энциклопедияСПб.: 1913. — Т. 14. — С. 254.
  3. Авиценна // А — Аколла — 1926. — Т. 1. — С. 174–175.
  4. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/45755/Avicenna/517/Additional-Reading
  5. Deutsche Nationalbibliothek Record #118505254 // Integrated Authority File — 2012—2016.


  Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.