Prometii
61 |
0
2 8 23 18 8 2 |
Pm 144,9127 |
|
Prometii |
Prometii (Pm — promethium latinan kelel) om 61nz' himine element himižiden elementoiden periodižes tabludes, lantanoidoiden gruppaspäi (koumanz' grupp, kudenz' period).
Ei ole olmas elementad londuses, sikš miše kaik sen izotopad oma radioaktivižed.
Avaiduz vajehta
Vl 1945 amerikalaižed himikad Džeikob Marinskii, Lorens Glendenin i Čarl'z Koriell saiba prometijad ezmäižen kerdan Klinton-laboratorijas (nüg. Ok-Ridž-laboratorii, Tennessi-štat) uranan čihodamižen produktoišpäi ionvajehtamižtervoil, i vodele 1947 todestiba ut elementad ičendoiden tedoidusil. Vspäi 1950 nimitihe nügüdläižikš Amuižen Grekanman mifižen Prometei-titanan mödhe (amuižgrek.: Προμηθεύς «meletai edel» vai «holitai», sanskr.: pramantha «tiks'un kaluine»), Koriellan ak tariči nimed eziauguižešti.
Fizižed ičendad vajehta
Prometii om radioaktivine hahkvauvaz mametall. Kristalline kaks'kerdaine geksagonaline α-segluz kändihe korgedlämuzližeks kubižeks β-segluseks 890 C° lämudel.
Atommass — 144,9127. Ninevuz (normaližiš arvoimižiš) — 7,26 g/sm³. Suladandlämuz — 1315 K (1042 C°). Kehundlämuz — 3273 K (3000 C°).
Om sadud 38 ratud izotopad 126..163 atommassanke, i niiden 18 izomärad. Kaikiš hätkemb elo om prometii-145-izotopal, sen pol'čihodamižen pord — 17,7 vot. Völ kahtel izotopal pol'čihodamižen pord om pit'k: 146Pm (T½ — 5,53 vot) i 147Pm (T½ — 2,62 vot).
Kävutand vajehta
Kävutadas joksusen radioaktivižeks purtkeks i lüminoforaks. 147Pm-izotopan üks'jäine tegii om Venäma.
Homaičendad vajehta
Irdkosketused vajehta
- Prometii webelements.com-saital. (angl.)
- Kirjutuz prometijas Himižiden elementoiden populärižes n-t.ru-kirjištos. (ven.)
Prometii Vikiaitas |