Borii (Bhbohrium latinan kelel) om 107nz' himine element himižiden elementoiden periodižes tabludes. Sen sijaduz om seičemendes gruppas, tabluden seičemendes periodas.

Borii
107
2
13
32
32
18
8
2
Bh
270
Borii

Ühthine ümbrikirjutand vajehta

Ei ole borijad londuses. Se om transaktinoidine ratud element. Sädihe vaiše severt-se atomoid kaikuččes südäitukreakcijas, čihodase teravas.

Himižikš borii om renijan gomologan tedoidusiden mödhe.

Avaiduz vajehta

Germanižiden fizikantedomehiden grupp Jügedoiden ioniden institutaspäi (Darmštadt) avaiži borijan vl 1981, sädi vismutaspäi-209 i hromaspäi-54. Nevondkundaližiden tedomehiden grupp Dubnaspäi tedoiži sidä-žo reakcijad vl 1976, no ei voi todištada elementan sündundad tarkoikti α-čihodamižen märičendan varmdan metodikan olmatomuden tagut sil aigal.

Vl 1997 rahvahidenkeskeine IUPAC-organizacii nimiti elementad danižen Nil's Bor-fizikantedomehen kanzannimen mödhe.

Fizižed ičendad vajehta

Borii om radioaktivine päličmänendmetall.

Atommass — 270. Ninevuz (normaližiš arvoimižiš) — 37,1 g/sm³ (ezimeletaden).

Vodele 2010 kaik om 11 avaitud izotopad 260..262, 264..267, 270..272 da 274 atommassanke, i niiden üks'jäine izomär (262-izotopan). Kaikiš hätkemb pol'čihodamižen pord om läz üht minutad borii-270- i borii-274-izotopil. Kaik izotopad kändasoiš dubnijaks α-čihodamižen jäl'ghe, erasti südäitukun spontaniženke jagamiženke mugažo.

Homaičendad vajehta


Irdkosketused vajehta