Borii
Borii (Bh — bohrium latinan kelel) om 107nz' himine element himižiden elementoiden periodižes tabludes. Sen sijaduz om seičemendes gruppas, tabluden seičemendes periodas.
107 |
2
13 32 32 18 8 2 |
Bh 270 |
|
Borii |
Ühthine ümbrikirjutand vajehta
Ei ole borijad londuses. Se om transaktinoidine ratud element. Sädihe vaiše severt-se atomoid kaikuččes südäitukreakcijas, čihodase teravas.
Himižikš borii om renijan gomologan tedoidusiden mödhe.
Avaiduz vajehta
Germanižiden fizikantedomehiden grupp Jügedoiden ioniden institutaspäi (Darmštadt) avaiži borijan vl 1981, sädi vismutaspäi-209 i hromaspäi-54. Nevondkundaližiden tedomehiden grupp Dubnaspäi tedoiži sidä-žo reakcijad vl 1976, no ei voi todištada elementan sündundad tarkoikti α-čihodamižen märičendan varmdan metodikan olmatomuden tagut sil aigal.
Vl 1997 rahvahidenkeskeine IUPAC-organizacii nimiti elementad danižen Nil's Bor-fizikantedomehen kanzannimen mödhe.
Fizižed ičendad vajehta
Borii om radioaktivine päličmänendmetall.
Atommass — 270. Ninevuz (normaližiš arvoimižiš) — 37,1 g/sm³ (ezimeletaden).
Vodele 2010 kaik om 11 avaitud izotopad 260..262, 264..267, 270..272 da 274 atommassanke, i niiden üks'jäine izomär (262-izotopan). Kaikiš hätkemb pol'čihodamižen pord om läz üht minutad borii-270- i borii-274-izotopil. Kaik izotopad kändasoiš dubnijaks α-čihodamižen jäl'ghe, erasti südäitukun spontaniženke jagamiženke mugažo.
Homaičendad vajehta
Irdkosketused vajehta
- Borii webelements.com-saital. (angl.)
- Kirjutuz borijas Himižiden elementoiden populärižes n-t.ru-kirjištos. (ven.)
Borii Vikiaitas |