Tarnogan ümbrik

(Oigetud lehtpolelpäi Tarnogan rajon)

Tarnogan ümbrik (ven.: Та́рногский о́круг) (edel vn 2022 kezakud — rajon) om ümbrik Venäman Vologdan agjas.

Tarnogan ümbrik
Тарногский округ
Znam
Flag
Valdkund Venäma
Administrativine keskuz Tarnogan Lidnut
Eläjiden lugu (2023) 10,460 ristitud
Pind 5,175,74 km²
Tarnogan ümbrik Тарногский округ

Administrativine keskuz om Tarnogan Lidnut-žilo (pagin. Tarnog).

Istorii vajehta

Ümbrikon aluz om pandud kut Tarnogan rajon vn 1935 vilukun 25. päiväl Pohjoižhe randha, i vn 1936 tal'vkun 5. päivhäsai rajon mülüi sihe kut administrativine ühtnik. Vozil 1936−1937 oli Pohjoižen agjan palaks. Vn 1937 sügüz'kun 23. päiväspäi mülüb Vologdan agjaha. Vozil 1963−1964 Nüksenican rajonan territorii mülüi Tarnogan rajonha. Rajon oli olmas nügüdläižiš röunoiš vspäi 1965. Kätihe ümbrikoks vn 2022 kezakuspäi.

Geografijan andmused vajehta

Tarnogan ümbrik sijadase agjan pohjoižpäivnouzmas. Pind — 5 181 nellikkilometrad. Mec otab territorijan nell' videndest (4258 km²). Pedajikod, koivikod da kuzištod oma enambuses.

Om röunoid nellänke Venäman ümbrikonke i rajonanke:

Reljef om kukhikaz keskuzpalas, päivlaskmas da suves, tazo päivlaskmas, sokaz pohjoižes. Znamasižed joged oma Kokšen'g (Ustjan ližajogi) sen huran Uftüg-ližajogenke. Suhon-jogi om ümbrikon suvipäivnouzmaižeks röunaks. Om ühesa pen't järved (kaik penemba mi üks' nellikkilometr, no erased 20..30 m süvütte). Kaik joged mülüdas Pohjoižen Dvinan (Jävaldmeren) basseinha.

Londuseližed varad oma turbaz, sauvondmaterialad (saved, (gravii, letked), mouckivi, mec, reskvezi.

Tobmuz vajehta

Vn 2009 sulakun 8. päiväspäi enččen rajonan territorii jagoihe kudeks küläkundaks. Kaik ned oma kätud ümbrikon territorialižikš palakundoikš vn 2022 kezakuspäi.

Vn 2009 keväz'kun 1. päiväspäi Sergei Gusev oli valitud i radoi rajonan da sen administracijan pämehen kahtenden strokun, viž vot valdatusiden strokunke. Rajonan pämehen järgenduseližed valičendad oliba vn 2014 sügüz'kun 14. päiväl, kaik rahvaz valiči händast. Kaks' administracijan varapämest oma hänele abhu. Kaik koume ohjandust, kümne palakundad da üks' komitet alištuihe rajonan administracijale.

Käskusenandai tobmuz om Ezitajiden Suim (ven.: Представительное собрание) 15 ühtnijanke. Kaik rahvaz valičeb heid nelläks vodeks. Järgvaličendad sihe oliba vn 2014 sügüz'kun 14. päiväl (videnz' kucund). Valentina Popova radoi sen ezimehen vl 2015.

Vspäi 2012 Kundaline Nevondkund (ven.: Общественный Совет) radab rajonas (12 ühtnijad vl 2014).

Eläjad vajehta

Ümbrikon territorijan kaikiš suremb ristitišt oli 40 401 eläjad vl 1926. Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe rajonan eläjiden lugu oli 15 363 ristitud, vn 2010 — 12 838 ristitud, vn 2021 — 10 632 ristitud. Kaik 11 491 eläjad oli rajonas vl 2017.

Rahvahad (enamba 0,4 % vl 2021): venälaižed — 95,6 %, ukrainalaižed — 0,4 %, toižed rahvahad — 2,2 %, rahvahuden ozutandata — 1,8 %.

Kaik om 257 eländpunktad ümbrikos, niiden kesken 13 žilod da 244 küläd. Niišpäi 61 külä i Pockii Pogost-žilo seištas kaikenaigaižeta ristitištota. Ei ole toižid järedoid eländpunktoid.

Ižanduz vajehta

Ümbrikon ižandusen päsarakod oma mecan varhapanend da ümbriradmine (pilindmaterialad, cilindruidud parded), tor'vikveimtransport, maižanduz da sömtegimišt, turizm[1].

Homaičendad vajehta

  1. Tarnogan rajonan investicine pasport rajonan tarnoga-region.ru-saital. — 38 lp. — Lpp. 5−6. (ven.)

Irdkosketused vajehta