Sent Lüsii: Erod versijoiden keskes

Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
Koiravva (pagin | tehtud radod)
pEi ole vajehtusen ühthevedoid
Koiravva (pagin | tehtud radod)
-> commons
Rivi 6:
| Flag text = Sent Lüsijan flag
| Pälidn = Kastri
| Eläjiden lugu = 163.,362<ref>[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/st.html Sent Lüsijan ristitišton endustuz vl 2014 heinkus. — Mail'man faktoiden kirj (Cia.gov).] {{ref-en}}</ref>
| Voz' = 2014
| Pind = 616
Rivi 22:
 
== Istorii ==
Vl 1979 uhokun 22. päivänpäiväl Sent Lüsii tedištoititedoti ičeze ripmatomudes [[Sur' Britanii|Sures Britanijaspäi]], nügüdläine Konstitucii<ref>[http://www.govt.lc/constitution Sent Lüsijan Konstitucii 31.12.2006-datal vajehtusidenke] valdkundaližel portalal (govt.lc). {{ref-en}}</ref> tuli väghe sil-žo päiväl (vn 1980 da möhembaižiden vajehtusidenke).
 
== Geografijan andmused ==
[[Fail:Saint Lucia-CIA WFB Map.png|thumb|left|250px|Sent Lüsijan geografine kart.]]
Valdkund om meriröunoiš Francijan merentagaižen sar'hižen [[Martinik]]-departamentanke pohjoižpoles, [[Sent Vinsent da Grenadinad|Sent Vinsent da Grenadinoidenke]] suvipoles. Randanpird om 158 km.
 
Amuižiden vulkanoiden jono sädi Sent Lüsijan territorijad. Nened vulkanad voidas ozutada aktivižut tähäsai. Kaikiš korktemb čokkoim om [[Žimi]]-vulkan, 950 metrad valdmeren pindan päl.
Rivi 32:
Klimat om [[tropine vö|tropine]] passatine. Kuiv sezon oleskeleb vilukus-sulakus, vihm sezon vedase semendkuspäi elokuhusai. [[Tropine ciklon|Tropižed ciklonad]] oma paksud kezan lopus. Kaikuččen kun kesklämuz +18..+26°C. Paneb sadegid 1500-3000 mm vodes.
 
Londuseližed resursadvarad oma [[mec]], [[termaline purde|termaližed purtked]]. Om 3 [[kel'dtaho]]d da 2 [[nacionaline puišt|nacionališt puištod]].
 
== Politine sistem ==
Rivi 40:
Parlament om kaks'kodine. Üläkodi om Senat ([[anglijan kel'|angl.]]: ''Senate'') 11 ühtnijanke, jenaral-gubernator paneb heid radsijha. Alakodi om Suiman Kodi ([[anglijan kel'|angl.]]: ''House of Assembly'') 17 ühtnijanke, kaik rahvaz valičeb heid videks vodeks. Jenaral-gubernatorale sab pästta parlamentad radmaspäi miččel taht aigal, miččen taht sün tagut, sidä kesken päministran pätandan mödhe. Parlament formiruib ohjastust jenaral-gubernatoran andmižen mödhe. Päministr om parlamentan ezipartijan lider tobjimalaz.
 
Vl 2011 kül'mkun 28. päivänpäiväl Sent Lüsijan järgvaličendad oliba valdkundan parlamentha. Vl 1997 sügüz'kun 17. päivänpäiväl [[Luizi Perlett|Kalliopa Perlett Luizi]]-emänd oli pandud radsijha nügüdläižeks jenaral-gubernatoraks.
 
== Administrativiž-territorialine jagand ==
Rivi 53:
 
== Ižanduz ==
Sent Lüsijan päeksport om [[kivivoi]] (33%), [[banan]]ad (22%), [[olud]] (12%), [[antenn]]ad da [[antennkuvastim]]ed (11%); toine eksport om [[elektromašiništ]] (5%), [[lämänmäričim]]ed (3%), [[karton]] (3%), [[vas'k]] (1%), [[kakao]], [[kokospal'm|kokospähkmed]], [[kokosvoi]], kaikenvuiččed tropižed [[fruktad]].
 
== Homaičendad ==
Rivi 61:
* [http://www.govt.lc/ Sent Lüsijan valdkundaline portal.] {{ref-en}}
 
{{Commons|Saint Lucia}}
{{Pohjoižamerik}}