Sortavalan rajon

Sortavalan rajon (venäkelel: Сортавальский район, suom.: Sortavalan piiri) om municipaline ühtnik Karjalan Tazovaldkundas, Venälaižes Federacijas.

Sortavalan rajon
Сортавальский район (ven.)
Sortavalan piiri (suom.)
Valdkund Venäma
Administrativine keskuz Sortaval
Eläjiden lugu (2016) 31,246 ristitud
Pind 2,190[1] km²
Sortavalan rajon Сортавальский район (ven.) Sortavalan piiri (suom.)

Administrativine keskuz om Sortaval-lidn. Siš eläb rajonan ristitišton koume videndest.

Istorii vajehta

Rajon om sädud vn 1940 heinkus enččel Suomenman territorijal, sidä anttihe Tal'vsodan jäl'ghe. Sortaval-lidn kändihe rajonan keskuseks.

Vspäi 1941 (15. eloku) vhesai 1944 (sügüz'ku) Suomenman sodaväged oliba rajonas.

Vn 1970 1. päiväl vilukud likvidiruihe rajonad, Sortaval kändihe lidnaks tazovaldkundan alištusenke. Sen-žo voden 22. päiväl tal'vkud erištuihe Lahdenpohjan rajonad lidnale alištunudes territorijaspäi. Voziden 2003−2006 municipaližen reforman jäl'ghe Sortaval da sille alištunu territorii nimitaškanzihe Sortavalan rajonaks, udessündutihe sidä.

Vspäi 1995 rahvahidenkeskeine Värtsil'-kontrol'punkt sijadase Suomenman röunal (Niiral) rajonan pohjoižes.

Geografijan andmused vajehta

Sortavalan rajon om Karjalan Tazovaldkundan suvipäivlaskmaine taho. Pind — 2 190 nellikkilometrad (16nz' sija tazovaldkundas 18späi).

Om röunoid Karjalan Tazovaldkundan 3 rajonanke da Suomenmanke:

Joged mülüdas Atlantižen valdmeren basseinha. Ladog lainištab rajonan suvižid randoid, sen Valaam-sar' sarištonke mülüb rajonha. Toine järed järv om Jänisjärv rajonan pohjoižpäivnouzmaižel röunal.

Klimat om ven pehmed. Vilukun keskmäine lämuz om −9,1 C°, heinkun lämuz om +15,9 C°.

Londuseližed varad oma sauvondkivi, mramor, mec, kala, reskvezi.

Vspäi 2005 rajonan territorii jagase 5 municipaližhe ühtnikha: 3 lidnankundad da 2 küläkundad.

Tobmuz vajehta

Käskusenandai tobmuz om Rajonan Nevondkund (ven. Совет района) 15 ühtnijanke. Kaik rahvaz valičeb kundoiden ezitajid videks vodeks, sid' ezitajad valitas Rajonan Nevondkundan ühtnijoid. Kundoiden ühtnijoiden järgenduseližed valičendad oliba vn 2013 8. päiväl sügüz'kud. Sergei Krupin radab Rajonan Nevondkundan ezimehen da rajonan pämehen vs 2013 redukun 16. päiväspäi. Hän-žo tegeb Sortaval-lidnan pämehen velgusiden mödhe vs 2015 sügüz'kun 21. päiväspäi. Rajonan Nevondkundan ezitajad valitas rajonan pämest i rajonan administracijan pämest ičeze valdatusiden strokun lophusai.

Vs 2009 tal'vkun 8. päiväspäi Leonid Gulevič om valitud i radab rajonan administracijan pämeheks kontraktan mödhe kahtenden strokun jäl'geten[2]. Kaks' varapämest oma hänele abhu. Kahesa palakundad da 1 komitet alištudas rajonan administracijan pämehištole.

Eläjad vajehta

Vn 2002 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 35 596 ristitud, vl 2010 — 32 287 ristitud.

Kaik om 50 eländpunktad rajonas (vl 2005), sidä kesken 1 lidn, 2 lidnanvuittušt žilod, 42 külänvuittušt žilod, 2 žilod raudtestancijanno, 2 sijašt, 1 külä da 1 futor.

Toižed sured eländpunktad oma lidnanvuiččed Värtsil'-žilo (3,0 tuh. rist. vl 2016) da Helül'-žilo (2,6 tuh. rist. vl 2016), mugažo külänvuitte Kaalamo-žilo (1,2 tuh. rist. vl 2013).

Rahvahad (vn 2002 Venäman rahvahanlugemižen mödhe, enamba 0,4%)[3]: venälaižed — 80,8%, vaugedvenälaižed — 8,6%, karjalaižed — 3,2%, ukrainalaižed — 3,1%, suomalaižed — 1,2%, totarlaižed — 0,5%, toižed rahvahad — 2,3%, rahvahuden ozutandata — 0,3%.

Vl 2002 72 vepsläšt eli rajonas (0,2% sen ristitištospäi).

Ižanduz vajehta

Rajonan ižandusen päsarakod oma mramoran samine, šebnän pästand, mecan varhapanend, pumaterialan ümbriradmine, metalližiden tegesiden pästand, turizm[4], maižanduz da kalankazvatuz.

Homaičendad vajehta

  1. Общая информация по Сортавальскому муниципальному району (Ühthižed tedod Sortavalan municipaližes rajonas) //Sortavalan rajonan administracii (рк-сортавала.рф). (ven.)
  2. Руководители района (Rajonan ohjandajad). — Sortavalan rajonan oficialine sait (рк-сортавала.рф). (ven.)
  3. Справка об исторических, культурных, демографических и национальных особенностях Сортавальского района (Tedonandmine Sortavalan rajonan istorižiš, kul'turižiš, demografižiš da rahvahaližiš eriližusiš). — Karjalan Tazovaldkundan Ohjastuz (gov.karelia.ru). (ven.)
  4. Туристский потенциал: город Сортавала (Turizman voimused: Sortaval-lidn). — Karjalan Tazovaldkundan Ohjastuz (gov.karelia.ru). (ven.)

Irdkosketused vajehta