Nograd (mad'j.: Nógrád megye [ˈnoːɡraːd]) om agj Mad'jaranman pohjoižes. Sen administrativine keskuz da kaikiš suremb lidn om Šal'gotarjan.

Nograd-agj valdkundan kartal

Geografijan andmused vajehta

Agjan territorii om mägikaz, massivad oma Matr, Böržön', Čerhat. Znamasine om Ipel'-jogi (mad'j.: Ipoly 232 km pitte, Dunain hura ližajogi), jokseb Slovakijan röunmadme 140 kilometrad.

Röunatab Slovakijanke pohjoižes i valdkundan nenidenke agjoidenke: Boršod-Abaui-Zemplen sijadase pohjoižpäivnouzmaižes čogas, Heveš levigandeb suvipäivnouzmas, Pešt om suvipäivlaskmas.

Pind om 2 545,48 km².

Administrativine jagand vajehta

 
Agjan rajonad vspäi 2013

Nograd-agj jagase kudeks jarašaks (rajonaks). Edel vn 2013 administrativišt reformad kuz' kišteršegad (rajonad) oli niiden sijas. Severziden-se rajoniden pindad oliba vajehtadud vähän reforman aigan.

Lidnad vajehta

Neciš agjas om kuz' lidnad:

Agjas om 125 žilod lidnoiden ližaks, ei ole surid žiloid.

Eläjad vajehta

Vn 2011 Mad'jaranman rahvahanlugemižen mödhe agjan ristitišt oli 202 427 eläjad, vl 2015 — 195 923 eläjad. Agjan kaikiš suremb ristitišt oli 235 675 eläjad vl 1960 i 240 251 eläjad vl 1980

Uskondan mödhe (2011): riman katolikad — 55,4 %, lüteranižusen polenpidajad — 3,9 %, kal'vinistad — 2,1 %, grekan katolikad — 0,2 %, toižed uskojad — 1,8 %, religijatomad — 12,2 %, ateistad — 0,9 %, märhapanendata — 23,5 %.

Irdkosketused vajehta


Mad'jaranman agjad da niiden administrativižed keskused
Bač-Kiškun (Kečkemet) | Baran'j (Peč) | Bekeš (Bekeš'čab) | Boršod-Abaui-Zemplen (Miškol'c) | Čongrad-Čanad (Seged) | D'jor-Mošon-Šopron (D'jor) | Fejer (Sekešfehervar) | Haidu-Bihar (Debrecen) | Heveš (Eger) | Jas-Nad'kun-Sol'nok (Sol'nok) | Komarom-Estergom (Tataban'j) | Nograd (Šal'gotarjan) | Pešt (Budapešt) | Sabol'č-Satmar-Bereg (N'jired'haz) | Šomod' (Kapošvar) | Zal (Zalaegerseg) | Tol'n (Seksard) | Vaš (Sombathei) | Vesprem (Vesprem-lidn)
tazostadud agjaha lidn — Budapešt