Langepas (ven.: Лангепа́с, tot.: Лангепас, hant.: Лӑңкипос «oravmectusen tahond») om Venäman lidn da lidnümbrik Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon päivnouzmas. Om ümbärtud Nižnevartovskan rajonan territorijal.

Langepas
Лангепас (ven.)
Лӑңкипос (hant.)
 Lidnanznam
 Flag
Valdkund Venäma
Eläjiden lugu (2020) 44,646 ristitud
Pind 59,51 km²
Langepas Лангепас (ven.) Лӑңкипос (hant.)
Pämez' Sergei Gorobčenko
(kül'mku 2021—)
Telefonkod +7−34 669-xx-xxx
Avtokod 86, 186
Aigvö UTC+5 (MSK+2)

Istorii vajehta

Eländpunktan aluz om pandud vl 1980 kuti Langepas-žilo otmaha kävutamižhe kivivoin löudmižsijid («Langepasneftegaz») da sauvomha Lokosovon kivivoingazan ümbriradajad tegint (benzin, nozoltadud gaz, kebnoiden hil'vezinikoiden segoituz), nügüd' molembad edheotandad mülüdas «Lukoil:an» gruppha. Langepas om ezmäižeks kirjamaks Lukoil-nimituses. Vn 1981 9. päiväl sulakud kätihe radnikžiloks. Vn 1985 15. päiväl elokud žilo sai lidnan statusad ümbrikon alištusenke.

Langepas šingotase kivivoin samižel da ümbriradmižel i maidtegimel.

Geografijan andmused vajehta

Lidn sijadase Obin oiktan Langepas- (vai Kajukovan, ven.: Каюковская протока) hijaman oiktal randal, 15 kilometras pohjoižhe Obin pävagospäi, 45 m ü.m.t. keskmäižel korktusel, «SurgutNižnevartovsk»-raudtel. Langepasovskii-raudtestancii om saudud lidnan pohjoižpäivnouzmas. Langepas om ümbärtud segoitadud taigamecal.

Matkad Hanti-Mansiiskhasai om 332 km päivlaskmha orhal vai 419 km avtotedme. Lähembaižed lidnad oma Megion 55 km suvipäivnouzmha orhal, 65 km raudtel vai avtol, i Pokači 59 km pohjoižhe orhal vai 69 km avtol.

Klimat om terav kontinentaline, tal'v om vilu. Lidnan taho om Edahaižen Pohjoižen arvoimižihe tazostadud. Voden keskmäine lämuz om −0,9 C°, kezakun-elokun +14,7..+17,3 C°, kül'mkun-uhokun −15,2..−21,2 C°. Paneb sadegid 498 mm vodes, enamba semendkus-sügüz'kus (51..73 mm kus), vähemba tal'vkus-keväz'kus (17..27 mm kus).

Tobmuz vajehta

Langepas om lidnümbrikon üks'jäižeks eländpunktaks. Lidn sauvose avaros, generaližen planan mödhe ezmässai, kogoneb kümnes mikrorajonaspäi da Suvifartalaspäi.

Lidnümbrikon tobmuden pämez' om sen Administracijan pämez', edel vn 2016 kül'mkud lidnan Duman ezimez' oli lidnümbrikon pämehen. Edeline lidnan pämez' om Boris Surcev (sulaku 2014 — kül'mku 2021). Valerii Bragin radab lidnan Duman ezimehen vn 2021 redukuspäi. Edeline Duman ezimez' om Andrei Uhabotov (tal'vku 2016 — reduku 2021).

Eläjad vajehta

 
Lidnan gimnazii nomer 6 (2011)

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 41 670 ristitud. Kaik 43 534 eläjad oli lidnas vl 2017. Kaikiš suremb lidnan ristitišt om nügüd'.

Rahvahad (enamba 1 % vl 2010): venälaižed — 60,2 %, totarlaižed — 9,9 %, ukrainalaižed — 7,3 %, vaugedvenälaižed — 6,4 %, tadžikalaižed — 2,9 %, baškiralaižed — 2,4 %, lezgilaižed — 1,4 %, azerbaidžanlaižed — 1,2 %, uzbekad — 1,0 %, toižed rahvahad — 7,3 %.

Ortodoksižen hristanuskondan üks'jäine pühäpert'[1] om saudud lidnas, se om Jumalanmaman «Kaikiden gorähižiden ihastuz»-jumalaižen jumalanpert', om letud vll 1998−2001. Islaman pämečet' om avaitud vspäi 2010.

Kaik viž sportkompleksad ratas lidnas. Langepasan politehnine kolledž[2] om lidnan professionaližen opendusen aluzkundaks.

Homaičendad vajehta

  1. Langepasan pühäpertid sobory.ru-saital. (ven.)
  2. Langepasan politehnižen kolledžan sait (collegelan.ru). (ven.)

Irdkosketused vajehta



Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon lidnad
Belojarskii | Hanti-Mansiisk | Jugorsk | Kogalim | Langepas | Läntor | Megion | Neftejugansk | Nižnevartovsk | Nägan' | Pit' Jah | Pokači | Radužnii | Sovetskii | Surgut | Urai