Ion: Erod versijoiden keskes

Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
Koiravva (pagin | tehtud radod)
orfo
Koiravva (pagin | tehtud radod)
pEi ole vajehtusen ühthevedoid
Rivi 26:
 
== Tedoavaidusen te ==
'''Ion'''-sana [[grekan kel'|grekaks]] ἰόν, ''ion'', znamoičeb ''mänii'' (ἰέναι, ''ienai'', ''mända''-sanan nügüdläižen aigan I aktivan particip). Vl. 1834 anglialaine fizikan- da himijantedomez' [[Faradei Maikl]] sädi nece termin ümbrikirjutamha sihepäi tundmatoman ''mänijan'' nägusen ühten [[elektrod]]alpäi toižele vezisubstancijan kal't.<ref>[http://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/faraday_michael.shtml Michael Faraday (1791-1867) (video). — BBC (bbc.co.uk). {{ref-en}}]</ref><ref>[http://www.etymonline.com/index.php?term=ion Onlain etimologine vajehnik (etymonline.com).] {{ref-en}}</ref> Faradejale ei olend tetab necen nägusen londuz, no hän tezi: sikš ku metallad segoitadas da lähttas segoiteshe ühtel elektrodal, da uz' metall tuleb segoitesespäi toižen elektrodan päl, ka om eraz substancijan toižend, mitte likkub segoitesen kal't joksijas, vedajas, ehtatajas materialižes formas üht sijaspäi toižhe.
 
== Harakterižed pirdad ==
Rivi 44:
 
== Astronomine olend olmas ==
[[Fail:Tycho-supernova-xray.jpg|right|right|thumb|[[SN 1572]]:n ([[Brage Tiho|BragenTiho TihonBragen]]) [[üläuz' tähtaz|üläuden tähthan]] jändused, čihodajan plazman ogibal šur. Irdaline päluine ozutadud taivazmaks, se om [[röntgensädeged|röntgensädegiden]] emissii korktan energijan elektronil.]]
 
&nbsp;&nbsp;&nbsp;''Päine kirjutuz: [[Plazm]].''