Bosnii da Gercegovin: Erod versijoiden keskes

Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
Koiravva (pagin | tehtud radod)
-> commons
Koiravva (pagin | tehtud radod)
superlativ; pp
Rivi 25:
 
== Istorii ==
Vl 1992 sulakun 5. päivän Bosnii da Gercegovin tedištoititedoti ičeze ripmatomudes [[Jugoslavii|Jugoslavijaspäi]].
 
Vn 1995 tal'vkun 14. päivän Deitonan kožundkirjutesiden mödhe Bosnii da Gercegovin om tedištoitmatoitedotamatoi protektorat [[Horvatii]]- da [[Serbii]]-susedvaldkundoiden gegemonijan elementoidenke. Bosnii da Gercegovin alajagasejagase nenihe paloihe: [[Bosnijan da Gercegovinan Federacii]], [[Serbine Tazovaldkund]]; [[Brčko (ümbrik)|Brčko]]-ümbrik kontroliruiše molembil paloil.
 
Deitonan kožundkirjutesed oma valdkundan Konstitucijaks<ref>[http://www.ccbh.ba/eng/p_stream.php?kat=518 Bosnijan da Gercegovinan Konstitucii. — Constitutional Court of Bosnia and Herzegovina (ccbh.ba).] {{ref-en}}</ref>.
Rivi 35:
Bosnii da Gercegovin om mavaldkundröunoiš [[Horvatii|Horvatijanke]] pohjoižes, suves da päivlaskmas (röunan piduz — 956 km), [[Serbii|Serbijanke]] päivnouzmas (345 km) da [[Mustmägi]]nke suvipäivnouzmas (242 km). Ühthine röunoiden piduz — 1543 km. [[Adriatine meri|Adriatižen]] mererandan piduz om 20 km.
 
Valdkund sijadase [[Balkanan pol'sar'|Balkanan pol'sarel]]. [[Dinaran mägišt]] otab 90% man territorijad. Sen kaikiš korktemb čokkoim om [[Maglič]]-mägi, 2386 m valdmeren pindan päl. Pohjoižes om Keskdunain tazangišton suvipala. SurembaižedKaikiš pidembad joged oma [[Bosn (jogi)|Bosn]], i [[Neretv]].
 
Klimat om [[ven vö|ven]] kontinentaline man tobjal palal,. panebPaneb sadegid tazomäran vodes ümbri. Om [[Keskmeri|Keskmeren]] [[subtropine vö|subtropine]] pehmed klimat vaiše läz [[Adriatine meri|Adriatišt mert]]. Paneb 1500-1800 mm sadegid vodes, alangoil 800-1000 mm.
 
Londuseližed päresursadpävarad oma [[alüminii|boksitad]], [[raud|raudkivendod]], [[artut'|artut'kivendod]], [[vas'k]], [[hahktin]], [[cink]], [[hrom]], [[kobal't (himine element)|kobal't]], [[marganc]], [[burhil']], [[kivisolkeitandsol]], [[gidroenergii]], [[mec]].
 
== Politine sistem ==
[[Fail:Parliament (6042784223).jpg|thumb|right|200px|Parlamentan ištundoiden sija [[Sarajevo]]s.]]
[[Fail:Predsjedništvo BiH.JPG|thumb|right|200px|Prezidentkundan sija [[Sarajevo]]n keskuses.]]
Ohjandusen form om konfederativine konstitucine [[parlamentine tazovaldkund]]. Valdkundan pämehišt om Bosnijan da Gercegovinan Prezidium (''Predsjedništvo Bosne i Hercegovine''), om koume pämehed ompämest. Pämez' heišpäi vajehtab kaikutte 8 kud. Rahvahad valitas heid 4 vodeks etnižiš valičendümbrikoiš, üks' pämez' kaikuččes rahvahaspäi. 2/3 — Bosnijan da Gercegovinan Federacijaspäi (bosnijalaižed da horvatalaižed), 1/3 — Serbižes Tazovaldkundaspäi (serbalaižed). Toine radonoigendai tobmuz om 9 ministrust.
 
Parlament om kaks'kodine. Üläkodi om Rahvahiden Kodi (''Dom naroda''), 15 ühtnijad (vizin koumiš rahvahišpäi) kahteks vodeks, formiruiše taholižil käskuzkundoil. Alakodi om Ezitajiden Kodi (''Predstavnički dom/Zastupnički dom''), 42 deputatad (nellintoštkümnin kaikuččes rahvahaspäi) valitas kaiken rahvahan änestamižel, heiden valdatusiden strok om 4 vot.
 
Bosnijan da Gercegovinan Päjärgvaličendad oliba vl 2014 redukun 12. päivänpäiväl.
 
== Administrativiž-territorialine jagand ==