Šveicarii: Erod versijoiden keskes

Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
Koiravva (pagin | tehtud radod)
ližaduz
Koiravva (pagin | tehtud radod)
ližaduz
Rivi 12:
| Kart = Europe-Switzerland.svg
| Kel' = [[saksan kel'|saksan]], [[francijan kel'|francijan]], [[italijan kel'|italijan]], [[romanšan kel'|romanšan (šveicarijan retoromanan)]]
| Valdkundan pämez' = [[Burkhal'terSommaruga DidjeSimonetta|DidjeSimonetta Burkhal'terSommaruga]]
| Päministr = [[Kazanova Korina|Korina Kazanova]]
| Religii = [[hristanuskond]]
| Valüt = [[šveicarijan frank]] (CHF) (₣<nowiki>,</nowiki> Fr<nowiki>,</nowiki> sFr)
| Internet-domen = [[.ch]]
| Telefonkod = +41
| Aigvö = tal'vel [[UTC]]+1,<br />kezal [[UTC]]+2
}}
'''Šveicarii''' ([[saksan kel'|saks.]]: ''Schweiz'', [[francijan kel'|franc.]]: ''Suisse'', [[italijan kel'|ital.]]: ''Svizzera'', [[romanšan kel'|romanš.]]: ''Svizra'') om mererandatoi valdkund [[Päivlaskmpol'ne Evrop|Päivlaskmpol'žes Evropas]]an päivlaskmas da keskuses. Šveicarijal eile oficiališt pälidnad, no sen pälidn om [[Bern]] («federaline lidn») de fakto.
 
== Istorii ==
Valdkundan aluz oli pandud vl 1291. Kaikuččel vodel elokun 1. päiv praznuiše Alusenpanendan päiväks.
 
Vl 1848 sügüz'kun 12. päiväl Šveicarii tegihe de fakto federacijaks (Federativine hartii nomer 1291), edel sidä oli konfederacijan. Federacijan aigan kantonoile sab otta ičeze käskusid, no pidab panda niid federativižen konstitucijan röunoihe.
 
Jäl'gmäine Konstitucii<ref>[http://www.servat.unibe.ch/icl/sz00000_.html Šveicarijan konstitucijan tekst. — Servat.unibe.ch.] {{ref-en}}</ref> oli hüvästadud kaiken rahvahan referendumal vl 1999 sulakun 18. päiväl da tuli väghe vl 2000 vilukun 1. päiväl.
 
== Geografijan andmused ==
Rivi 28 ⟶ 33:
Šveicarijal oma mavaldkundröunad [[Francii|Francijanke]] päivlaskmas (röunan piduz — 525 km), [[Saksanma]]nke pohjoižes (348 km), [[Avstrii|Avstrijanke]] (158 km) da [[Lihtenštein]]anke (41 km) päivnouzmas, [[Italii|Italijanke]] suves (698 km). Ühthine röunoiden piduz — 1770 km.
 
Šveicarii om merirandatoimererandatoi valdkund. Sen territorii alajagadas koumhe londuseližhe regionha.
 
[[Al'pad]] ottas 58,5% valdkundan territorijad. Kaikiš korktemb čokkoim om [[Düfur]]-mägenoc, 4634 m valdmeren pindan päl.
 
Londuseližed varad oma [[mec]], [[keitandsol]] da [[gidroenergii]].
 
== Tobmuz ==
[[Fail:Bundeshaus Bern 2009, Flooffy.jpg|thumb|right|250px|''Federaline pert'kulu'' om Šveicarijan parlamentan molembiden kodiden ištundoiden sija [[Bern]]as.]]
Ohjandusen form om [[federacii|federativine]] tazovaldkund (vspäikollektivižen 1848valdkundanpänke, Federativineäjiden 1291.partijoiden hartii)sistemanke, [[oiged demokratii|oiktan demokratijan]] elementoidenke. Kaik ottud tobmudel käskused sab heitta rahvahan referendumal. Valdkundan pämez' om Federaližen Nevondkundan nügüdläine prezident.
 
Parlament om kaks'kodine, molembad kodid oma ühtenjiččiden valdatusidenke. Ezmäine kodi om Kantonoiden Nevondkund ([[saksan kel'|saks.]]: ''Ständerat'', [[francijan kel'|fr.]]: ''Conseil des Etats'', [[italijan kel'|it.]]: ''Consiglio degli Stati'', [[romanšan kel'|romanš.]]: ''Cussegl dals Stadis'') 46 ühtnijanke. Toine kodi om Nacionaline Nevondkund ([[saksan kel'|saks.]]: ''Nationalrat'', [[francijan kel'|fr.]]: ''Conseil National'', [[italijan kel'|it.]]: ''Consiglio Nazionale'', [[romanšan kel'|romanš.]]: ''Cussegl Naziunal'') 200 ühtnijanke. Kaik rahvaz valičeb molembiden kodiden ühtnikoid nelläks vodeks.
Parlament om kaks'kodine, molembad kodid oma ühtenjiččiden valdatusidenke.
 
Radonoigendai tobmuz om Federaline Nevondkund ([[saksan kel'|saks.]]: ''Bundesrat'', [[francijan kel'|fr.]]: ''Conseil fédéral'', [[italijan kel'|it.]]: ''Consiglio federale'') 7 ühtnijanke, parlament valičeb heid ičeze velgusiden strokun pitte (4 vodeks). Kaikuččel vodel valitas ut prezidentad da varaprezidentad.
 
Järgvaličendad federaližhe parlamentha oliba vl 2011 redukun 23. päiväl. Vl 2015 [[Simonetta Sommaruga]] om prezidentaks. Federaline kancler (ohjastusen pämez') om [[Korina Kazanova]] vspäi 2008 vilukun 1. päiväspäi.
 
== Administrativiž-territorialine jagand ==
Rivi 44 ⟶ 55:
 
== Eläjad ==
Šveicarijas elädas [[šveicarijalaižed]].
Kaikiš surembad lidnad (enamba 100 tuh. rist., 2013<ref>[http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/02/blank/key/raeumliche_verteilung/agglomerationen.html Agglomerations: permanent resident population in urban and rural areas (2009-2013). — Šveicarijan statistine radnikoičend (bfs.admin.ch).] {{ref-en}}</ref>, surembaspäi penembha): [[Cürih]], [[Ženev]], [[Bazel']], [[Lozann]], [[Bern]], [[Vintertur]]. Vl 2014 kaik oli 143 eländpunktad enamba mi 10 tuhad eläjidenke.
 
Kaikiš surembad lidnad (enamba 100 tuh. rist.,ristitud vl 2013<ref>[http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/02/blank/key/raeumliche_verteilung/agglomerationen.html Agglomerations: permanent resident population in urban and rural areas (2009-2013). — Šveicarijan statistine radnikoičend (bfs.admin.ch).] {{ref-en}}</ref>, surembaspäi penembha): [[Cürih]], [[Ženev]], [[Bazel']], [[Lozann]], [[Bern]], [[Vintertur]]. Vl 2014 kaik oli 143 eländpunktad enamba mi 10 tuhad eläjidenke.
 
== Ižanduz ==
Šveicarijan päeksport om [[zell'|zelläd]] (16%, [[penicillin]] da [[streptomicin]] tobjas palas), [[kuld]] (15%), kaikenvuiččed [[časud]] (7%); toine eksport — üläloštajad predmetad (3%), obrädindmašinad lidnoiden da pertiden täht (2%), [[brill'jant]]ad da [[hobed]] (2%), [[elektruz]] (2%), [[platin]] (1%), [[almaz]]ad (1%).
 
== Homaičendad ==
Rivi 53 ⟶ 67:
== Irdkosketused ==
* [http://www.admin.ch/ Šveicarijan federaližen administracijan sait.] {{ref-de}} {{ref-fr}} {{ref-it}} {{ref-rm}} {{ref-en}}
* [http://www.servat.unibe.ch/icl/sz00000_.html Šveicarijan konstitucii.] {{ref-en}}
* [http://www.bfs.admin.ch/ Šveicarijan statistine radnikoičend.] {{ref-de}} {{ref-fr}} {{ref-it}} {{ref-en}} {{ref-rm}}
 
{{Evrop}}
 
{{stub}}
 
[[Kategorii:Šveicarii| ]]