== Nügüd'aigaine situacii ==
LäzUden 4Zelandijan %ristitišton läz nell' procentad (148 395 ristitud) Uden Zelandijan ristitišton tedab kel't;. siheSihe mülüdas maorilaižiden 21,3 % da 23 000tuhad ristitristituid, kudamb ei ole maorilaižen.
Sen ližaks, maorin kelel pagištas [[Avstralii|Avstralijas]] (vl 1986. Avstralijan 73 000tuhan maorilaižen keskes 22 % kävutadibakävutiba kel't kodiš) da mugažo [[Sur' Britanii|Sures Britanijas]], [[Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad|AÜV|AÜVoiš:oiš]] (659 ristitud vl 2010. — 659 ristit) dai [[Kanad|Kanadas]]as.
== Paginad ==
Maorin kelelkeles om äi paginoid;. erasidenErasiden paginoiden pagižijadedestajad aniei toimetagoi toine tošt ei toimetagoiani. MaorinEi kelelole literaturinemaorin kelühthišt kirjankel' ei olet, sikš jogahine maorilaine kävutab ičeze paginad.
Paginoil om kaks' päjoukpäjoukud om olmas: «paivlaskmpol'žedpaivlaskmaižed» da «päivnouzmpol'žedpäivnouzmaižed»;. Sil paginoil om erinendoid fonetikas (/n/ da /ŋ/ vai /k/ da /ŋ/ oma ühtenzoittud erasti ühtenzoittud), vaihištos da grammatikas. MorioriLugedas kolnut moriori-kel't, kudamb om kolnu tämbäi, lugedas maorin kelen paginaks järgeližikš; maorilaižed rikoiba sen kelen läz kaikkaikid pagižijoid edel evropalaižiden tulendad.
{| class="wikitable"
! colspan="5" |«Kaži»-vajeh erazvuiččiš paginoiš
== Kirjamišt ==
19. voz'sadan augus omsätihe sätud kirjamištkirjamištod maorin kelen täht [[latinan kirjamišt]]on pohjal. Sil om 15 kirjamkirjant da kaks' digrafad (''wh'' da ''ng'');, makron-znam kävutase pit'kiden vokaliden täht:
{| class="wikitable"
!
== Fonetik ==
Maorin kelel omkeles pen' kulundoiden lugu om olmas — 10kümne konsonantad da 5viž vokalid, sen lähižiden keliden kartte. Tavuil om (C)V(V(V))-nägu, kaik tavud lopisoiš vokalidenkevokalil vaiše (vaihen lopus, konsonant ei seižuolele vaihen nikonz)lopindas. Kulundoiden lugu om erazvuitte erazvuiččiš paginoišpaginoidme.
* Konsonantad: [m], [p], [f] / [ɸ], [n], [ŋ], [t] / [t͡ʃ] (edel ''i'' da ''u''), [r], [w], [h].
== Grammatik ==
Maorin kel' om analitine kel' sen lähižiden keliden kartte. Mugoižiš keliš vaihid ei voi toižetada vaihid läz nikonz.
Erazvuiččed vaihed seižutasoiš edel nimid da verboid vai niiden taga jonoštamha kändoid da aigoid:
== Homaičendad ==
<references />
{{Commons|Category:Maori language}}
[[Kategorii:Avstronezižed keled]]
|