Čili: Erod versijoiden keskes

Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
Koiravva (pagin | tehtud radod)
aktualizacii, +
Motoranger (pagin | tehtud radod)
+
Rivi 26:
Vl 1973 sügüz'kun 11. päiväl sodakukerduz tegihe valdkundas.
 
Valdkundan ezmäine Konstitucii oli vahvištadud vl 1811. Jäl'gmäine 11nz' lugul Konstitucii<ref>[https://en.wikisource.org/wiki/Constitution_of_Chile Čilin Konstitucijan tekst (2012) Vikipurtkiš.] {{ref-en}}</ref><ref>[http://www.constituteproject.org/ontology/Chile?lang=en Čilin Konstitucijan tekst ''constituteproject.org''-saital.] {{ref-en}}</ref> om ottud kaiken rahvahan referendumal vl 1980 sügüz'kun 11. päiväl da tuli väghe paloin vl 1981 keväz'kus, [[Augusto Pinočet|Pinočetan]] aigan, täuzin — vl 1990 keväz'kun 11. päiväl. Se om vägheväges nügüd'-ki, voziden 1989 (referenduman jäl'ghe) da 2005 (parlamentan pätandan mödhe) znamasižidenke vajehtusidenke, läz jogavoččidenke kohendusidenke vspäi 1990.
 
== Geografijan andmused ==
Rivi 49:
&nbsp;&nbsp;&nbsp;''Kacu kirjutuz: [[Čilin administrativiž-territorialine jagand]].''
 
Čili jagase 15 agjaks ({{lang-es|región}}), sidä kesken pälidnan agj ([[Santjago]]). Znamoitas agjoid riman luguil nimenke ühtes. Agjad alajagasoiš 54 provincijhaprovincijaks (isp.: ''provincia''), ned — 346 kommunhakommunaks (isp.: ''comuna'').
 
== Eläjad ==
Čiliš elädas [[čililaižed]]. Vl 2014 valdkundan ristitišt oli 17 363 894 eläjad. Kaikiš suremb ristitišt om nügüd'.
 
Augotižlibundan mödhe (2012): evropalaižed da toižed tulnuded rahvahad — 88,9%, [[mapuče]] — 9,1%, [[aimara]] — 0,7%, toižed indejalaižed — 1%, märhapanendata — 0,3%.