Čili: Erod versijoiden keskes

Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
Koiravva (pagin | tehtud radod)
p superlativ; pp
Motoranger (pagin | tehtud radod)
formitez
Rivi 6:
| Flag text = Čilin flag
| Pälidn = Santjago
| Eläjiden lugu = 17,363,894<ref>[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ci.html Čilin ristitišton endustuz vlvn 2014 heinkus. // Mail'man faktoiden kirj. (— ''Cia.gov)''.] {{ref-en}}</ref>
| Voz' = 2014
| Pind = 756,950<ref>[[Antarktid]]an 1 250 000 km² ei mülüden, kudambid Čili tahtoib.</ref>
Rivi 17:
| Internet-domen = [[.cl]]
| Telefonkod = +56
| Aigvö = tal'vel [[UTC]]-4−4 da -6−6<br />kezal [[UTC]]-3−3 da -5−5
}}
'''Čili''' ([[ispanijan kel'{{lang-es|isp.]]: ''Chile''}}), täuz' oficialine nimi — '''Čilin Tazovaldkund''' ([[ispanijan kel'{{lang-es|isp.]] ''República de Chile''}}), om valdkund [[Suviamerik]]as, [[Tün' valdmeri|Tünen valdmeren]] randal. Pälidn da kaikiš suremb lidn om [[Santjago]]. Valdkundan parlamentan molembid kodid sijazihesijadasoiš [[Val'paraiso]]ho-lidnas (port päivlaskmpolehe pälidnaspäi) tobmut decentralizuimha tobmut.
 
== Istorii ==
VlVn 1818 uhokun 12. päiväl uhokud Čili tedotitedištoiti ičeze ripmatomudes [[Ispanii|Ispanijaspäi]].
 
Vl 1973 sügüz'kun 11. päiväl sodakukerduz olitegihe valdkundas.
 
Jäl'gmäine Konstitucii<ref>[https://en.wikisource.org/wiki/Constitution_of_Chile Čilin Konstitucijan tekst (2012) Vikipurtkiš.] {{ref-en}}</ref> om ottud kaiken rahvahan referendumal vl 1980 sügüz'kun 11. päiväl da tuli väghe paloin vl 1981 keväz'kus, [[Augusto Pinočet|Pinočetan]] aigan, täuzin — vl 1990 keväz'kun 11. päiväl. Se om väghe nügüd'-ki, voziden 1989 (referenduman jäl'ghe) da 2005 (parlamentan pätandan mödhe) znamasižidenznamasižidenke vajehtusidenke.
 
== Geografijan andmused ==
Rivi 40:
== Politine sistem ==
[[Fail:Palacio de La Moneda.png|thumb|right|250px|''La Moneda''-pert'kulu om Čilin prezidentan radsija [[Santjago]]n keskuses.]]
Čili om unitarine konstitucine [[prezidentine tazovaldkund|prezidentine]] tazovaldkund. Valdkundan da radonoigendajan tobmuden pämez' om prezident. Kaik rahvaz valičeb händast 4nelläks vodeks, ei sa tošti. Prezident paneb radsijha ohjastusen ühtnijoid, sodavägiden käsknikoid, Ülembaižen Käskuzkundan sudijoid, sur'oigenuzid verhiže maihe. Sen ližaks, prezident tob ičeze käskusid parlamentha vahvištamha.
 
Parlament om kaks'kodine Čilin Nacionaline Kongress. Üläkodi om Senat 38 ühtnijanke, kaik rahvaz valičeb heid kahesaks vodeks, Senatan pol' vajehtase päliči nelläs vodes. Alakodi om Deputatoiden Kodi 120 ezitajanke, mugažo kaik rahvaz valičeb heid, valdatusiden strok om nell' vot.
 
Čilin järgenduseližed pävaličendad oliba vlvn 2013 kül'mkun 17. päiväl kül'mkud, ühtes kerdas (päiväiči) valitihe parlamentan ühtnijoid, prezidentad da sijaližid valdkundmehid. Kaik hö radaškanziba vs 2014 keväz'kun 11. päiväspäi. Nügüdläine prezident om [[Mišel' Bačelet]] (oti 62,16%).
 
== Administrativiž-territorialine jagand ==
&nbsp;&nbsp;&nbsp;''Kacu kirjutuz: [[Čilin administrativiž-territorialine jagand]].''
 
Čili jagase 15 agjahaagjaks ([[ispanijan kel'{{lang-es|isp.]]: ''región''}}), sidä kesken pälidnan agj ([[Santjago]]). Znamoitas agjoid riman luguil nimenke ühtes. Agjad alajagadasalajagasoiš 54 provincijha ([[ispanijan kel'|isp.]]: ''provincia''), ned — 346 kommunha ([[ispanijan kel'|isp.]]: ''comuna'').
 
== Eläjad ==
Rivi 65:
 
== Irdkosketused ==
* [http://www.gob.cl/ Čilin prezidentan da ohjastusen oficialine sait (''gob.cl'').] {{ref-es}} {{ref-en}}
* [http://www.thisischile.cl/ ''ThisisChile.cl'' — Čilin Tazovaldkundan oficialine sait.] {{ref-es}} {{ref-en}}
* [httpshttp://commons.wikimedia.org/wiki/Atlas_of_Chile Čilin atlas Vikiaitas.]
 
{{Commons|Chile}}
 
{{Suviamerik}}