Kitai: Erod versijoiden keskes

Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
Koiravva (pagin | tehtud radod)
aktualizacii, formitez, +
Koiravva (pagin | tehtud radod)
+
Rivi 22:
'''Kitai''' (ičeze nimi — {{lang-zh|中國 / 中国}}, [[pin'jin']]: ''Zhōngguó'', vepsän kirjamil ''Čžun Go'' «keskvaldkundad»), täuz' oficialine nimi om '''Kitain Rahvahaline Tazovaldkund''' ({{lang-zh|中華人民共和國}}, [[pin'jin']]: ''Zhōnghuá Rénmín Gònghéguó'', vepsän kirjamil: ''Čžunhua Žen'min' Gunhego'') om valdkund [[Azii|Azijan]] päivnouzmas. Se om kaikiš suremb valdkund mail'mas ristitišton lugun mödhe. Pälidn om [[Pekin]].
 
Kitai om [[Ühtenzoittud Rahvahiden Organizacii|ÜRO:n]] kaikenaigaine ühtnii sen alusenpanendan aigaspäi. Kitain armii om kaikiš suremb aktivižen mülükundan mödhe (2,035 mln ristituid). KRT kodvi ičeze [[atombomb]]ad vn 1964 redukus. Järed ripmatoi kosmine programm om valdkundal.
 
== Istorii ==
Rivi 54:
   ''Kacu kirjutuz: [[Kitain administrativiž-territorialine jagand]].''
 
Kitai jagase 34 regionha: 23 agjad (provincijad), 5 avtonomišt agjad, 4 lidnad keskuzalištusenke ([[Pekin]], [[Šanhai]], [[Čuncin]], [[Tän'czin']]) da 2 erilišt administrativišt agjad ([[Honkong]] da [[Makao]]). Regionad alajagasealajagasoiš 333 ümbrikho, ned — 2853 rajonha.
 
== Eläjad ==
Rivi 64:
 
== Ižanduz ==
Vl 2010 Kitain kogosüdäiprodukt jäti jäl'gele [[Japonii|Japonijan]] KSP:d, vl 2015 — [[Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad|AÜV:oiden]] produktad ostmižmahtusen paritetan mödhe, i nügüd' kaikiš suremb mail'mas. KRT om kaikiš järedamb eksportirui mail'mas, «mail'man fabrik» — materialižiden tavaroiden tegii. Tariž äi torhut da energetižid satandoid ižandusen täht, i se valatoitab lujas mail'man torguindlavoid. Kitai om ezinenas kuldan da valütan varan mödhe.
 
== Homaičendad ==