Le Korbüz'je

šveicarižen augotižlibundan francijalaine arhitektor, modernizman pioner, rahvahidenkeskeižen stilin arhitekturan ezitai, pirdai da dizainer

Le Korbüz'je, todesine nimi om Šarl' Eduar Žannere-Gri (franc.: Charles-Edouard Jeanneret-Gris; sünd. 6. reduku 1887, La Šo de Fon, Nevšatel'-kanton, Šveicarii — kol. 27. eloku 1965, Rokebrün Kap Marten, Francii), oli šveicarižen augotižlibundan francijalaine arhitektor, modernizman pioner, rahvahidenkeskeižen stilin arhitekturan ezitai, pirdai da dizainer.

Le Korbüz'je
franc.: Le Corbusier
Le Korbüz'je vl 1964
Le Korbüz'je vl 1964
nimi sündundan jäl'ghe:

franc.: Charles-Edouard Jeanneret

radmižen toižend:

arhitekt, maalikunstnik, kirjutai, linnaplaneerija, fotograf, joonistaja

sündundan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

sündundan sijaduz:

La Chaux-de-Fonds[d], Neuchâteli kanton[d], Šveicarii[13][14]

valdkund:

Flag of Switzerland.svg Šveicarii[15]
Flag of France (1958–1976).svg Francii[16][15]

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

kolendan sijaduz:

Roquebrune-Cap-Martin[d], Alpes-Maritimes[d], Francii[14]

tat:

Georges-Édouard Jeanneret[d]

avtograf:

Le Corbusier signature.svg

Commons-logo.svg Le Korbüz'je VikiAitas
Äižiruine eländpert' Marseliš vn 1952 Le Korbüz'jen projektan mödhe

Kar'jerRedigeeri

Arhitektor sabuti tetabut erižpertiden projektoil 1920-nzil vozil, ühtni järedoiden i peniden lidnoiden planiruindha. Ozuti kaks'tazošt faterad Parižan ozutelendas vl 1924, sädi serijaižen pertišton projektad Bordo-lidnanno sil-žo vodel, vähäžiruižed pertid ühthepaniba odvut komfortanke.

Stilin eriližusedRedigeeri

Le Korbüz'je — üks' kaikiš znamasižiš arhitektorišpäi 20. vsadas. Hänen nimi om ühtel rivel ningomidenke arhitekturan reformatoridenke, kut Frenk Lloid Rait, Val'ter Gropius, Mis Van der Roe.

Le Korbüz'jen sauvused kaiken oma ičevuiččed, oletihe planiruindan ut standartad, arhitekturan joudjaližid formid. Hän oli mugažo talantakaz publicist. Sädi kuvid i grafikad, originaližid meblid i skul'pturid, publižiden sauvusiden kouroid.

Arhitektoran-internacionalistan projektoiden mödhe om saudud erazvuiččid pertid Šveicarijas, Francijas, Germanijas, AÜV:oiš, Argentinas, Japonijas, Venämas, Indijas i Brazilijas. Ühtni Indijan Čandigarh-lidnan projektan sädandha.

HomaičendadRedigeeri

  1. 1,0 1,1 Deutsche Nationalbibliothek, Staatsbibliothek zu Berlin, Bayerische Staatsbibliothek et al. Record #118676873 // Gemeinsame Normdatei — 2012—2016.
  2. Arkitekter verksamma i Sverige — 2014.
  3. 3,0 3,1 Le Corbusier
  4. 4,0 4,1 Le CorbusierOUP, 2006. — ISBN 978-0-19-977378-7
  5. 5,0 5,1 SNAC — 2010.
  6. 6,0 6,1 Itaú Cultural Enciclopédia Itaú CulturalSão Paulo: Itaú Cultural, 2001. — ISBN 978-85-7979-060-7
  7. 7,0 7,1 Find a Grave — 1996.
  8. 8,0 8,1 Rootsi Rahvusmuuseum — 1792.
  9. 9,0 9,1 filmportal.de — 2005.
  10. 10,0 10,1 StructuraeRatingen: 1998.
  11. 11,0 11,1 Brockhaus Enzyklopädie / Hrsg.: Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus, Wissen Media Verlag
  12. 12,0 12,1 Pinson G., Thérenty M. Médias 19 — 2011. — ISSN 1927-0178
  13. Arkitekter verksamma i Sverige — 2015.
  14. 14,0 14,1 http://www.sikart.ch/KuenstlerInnen.aspx?id=4000293
  15. 15,0 15,1 SIKART — 2006.
  16. Museum of Modern Art online collection
  17. Charles-Edouard; Jeanneret-Gris, Charles-Edouard Le Corbusier [Jeanneret] — 2006.
  18. Nationalencyklopedin — 1999.
  19. Berliini Kunstide Akadeemia — 1696.

IrdkosketusedRedigeeri


  Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.