Jogidenkeskeine ümbrik (Vologdan agj)

(Oigetud lehtpolelpäi Jogidenkeskeine rajon (Vologdan agj))

Jogidenkeskeine ümbrik (ven.: Междуре́ченский о́круг) om ümbrik (edel vn 2022 kezakud — rajon) Venäman Vologdan agjas.

Jogidenkeskeine ümbrik
Междуреченский округ
Znam
Flag
Valdkund Venäma
Administrativine keskuz Šuiskoje
Eläjiden lugu (2023) 4,918 ristitud
Pind 3,624,1 km²
Jogidenkeskeine ümbrik Междуреченский округ

Administrativine keskuz da kaikiš suremb eländpunkt om Šuiskoje-žilo.

Istorii vajehta

Ümbrikon aluz om pandud kut Šuiskojen rajon vn 1929 heinkun 15. päiväl Pohjoižen randan Vologdan ümbrikho, vspäi 1931 sen nimi oli Jogidenkeskeine rajon. Vn 1930 heinkun 30. päiväl heittihe ümbrikod, i vhesai 1936 rajon mülüi Pohjoižhe randha kut administrativine ühtnik, sid' vozil 1936−1937 — Pohjoižhe agjaha. Vn 1937 sügüz'kun 23. päiväspäi mülüb Vologdan agjaha. Ümbrik om olmas nügüdläižiš röunoiš vspäi 2004.

Geografijan andmused vajehta

Jogidenkeskeine ümbrik om Vologdan agjan suvine taho. Pind — 3 624,1 km². Mec otab territorijan seičeme kümnendest (2553 nellikkilometrad), sidä kesken äi sodunuzid mecoid, lehtezmec (koivikod, habikod) om enambuses. Sod ottas 14 % (509 km²). Saum vezid om 1,1 % (34,5 km²).

Om röunoid videnke Venäman ümbrikonke i rajonanke:

Znamasine jogi oma Suhon sen oiktoiden Šui- da Ihalic (Mizüg)-ližajogidenke. Läz kaik joged mülüdas Suhonan (Jävaldmeren) basseinha. Ümbrikon suves Monz ližajogidenke da erased toižed pened joged mülüdas Volgan (Kaspijan meren) basseinha.

Reljef om tazo päpaloin, sokaz sijidme. Suhonanveren alangišt om pohjoižes. Avnegan ülüz sijadase ümbrikon keskuses.

Londuseližed varad oma kivivoi, turbaz, sauvondmaterialad (letked, saved, gravii), gaž, mec, reskvezi.

Tobmuz vajehta

Vn 2010 kezakun 4. päiväspäi rajonan territorii jagoihe videks municipaližeks ühtnikaks (küläkundaks), vn 2017 semendkuspäi — nelläks küläkundaks. Vn 2022 kezakuspäi kaik kundad oma kätud ümbrikon territorialižikš palakundoikš.

Vn 2014 sügüz'kun 14. päiväl Aleksandr Šadrin oli valitud rajonan da sen administracijan pämehen, vn 2015 tal'vkun 18. päiväl läksi erindha. Hänen sijas oma Dmitrii Lukičev — rajonan pämehen velgusentäutai, i Sergei Kiselöv — rajonan administracijan pämehen velgusentäutai. Koume administracijan varapämest oliba hänele abhu. Kaik koume ohjandust da üks' palakund alištuiba rajonan administracijale.

Käskusenandai tobmuz om ümbrikon parlament — Ezitajiden suim (ven.: Представительное собрание) 15 ühtnijanke. Kaik rahvaz valičeb heid videks vodeks. Järgvaličendad sihe oliba vn 2012 keväz'kun 4. päiväl. Jurii Boines radoi sen ezimehen vl 2015.

Eläjad vajehta

Vn 2002 Venäman rahvahanlugemižen mödhe rajonan eläjiden lugu oli 7 641 ristitud, vn 2010 — 6 112 ristitud, vn 2021 — 5 012 ristitud. Kaik 5 533 eläjad oli ümbrikon territorijal vl 2017.

Rahvahad (enamba 0,4 % eläjid vl 2021): venälaižed — 96,3 %, ukrainalaižed — 0,5 %, toižed rahvahad — 2,5 %, rahvahuden ozutandata — 0,7 %.

Kaik om 147 eländpunktad ümbrikos, niiden kesken 15 žilod da 132 küläd. Niišpäi kuz' žilod i 55 küläd seištas kaikenaigaižeta ristitištota. Toine sur' eländpunkt om Turovec-žilo (1,0 tuh. rist. vl 2002), matkad avtotedme Šuiskoje-keskushesai om 250 km.

Ižanduz vajehta

Ümbrikon ižandusen päsarakod oma mecan varhapanend da ümbriradmine (pilindmaterialad, komplektad pertid sauvomha, strubad), tor'vikveimtransport, maižanduz[1].

Homaičendad vajehta

  1. Jogidenkeskeižen rajonan investicine pasport invest35.ru-saital. — 20 lp. — Lp. 8. (ven.)

Irdkosketused vajehta