Moskovii (himine element)
Moskovii (Mc — moscovium latinan kelel) om 115nz' himine element himižiden elementoiden periodižes tabludes. Sen sijaduz om videndestoštkümnendes gruppas, tabluden seičemendes periodas.
115 |
5
18 32 32 18 8 2 |
Mc (289) |
|
Moskovii |
Ei ole olmas moskovijad londuses. Se om transaktinoidine ratud element.
Avaidusen istorii da nimi vajehta
Venämalaižiden tedomehiden grupp (amerikaižen Livermoran labiratorijan ühtnendanke) avaiži moskovijan Dubnas vn 2003 kezal, sintezirui 287- i 288-izotopoid americijaspäi i kal'cijaspäi. Voziden 2004−2005 kodviš Dubnan tedomehed tedoižiba moskovijan čihodamižen čepiišt i vahvištiba avaidust, vll 2010−2011 sinteziruiba 289-izotopad sil-žo südäitukreakcijal. Vn 2016 28. päiväl kül'mkud IUPAC vahvišti elementan nimitusen Moskvan ümbrišton vanhan nimen mödhe (Moskovii, ven.: Московия), kus Dubn-lidn om saudud, sihesai kucuihe sidä Ununpentii-nimeks (Uup) da eka-vismutaks.
Moskovii sädase tennessinan α-čihodamižes mugažo.
Fizižed ičendad vajehta
Moskovii om radioaktivine, ezimeletaden päličmänendatoi metall.
Atommass — 289. Ninevuz (normaližiš arvoimižiš) — 13,5 g/sm³ (ezimeletaden). Suladandlämuz — 670 K (400 C°, ezimeletaden). Kehundlämuz — 1400 K (1130 C°, ezimeletaden).
Vodele 2021 kaik om viž avaitud izotopad 286..290 atommassanke, izomärid ei ole. Kaikiš hätkemban moskovii-290-izotopan pol'čihodamižen pord om 0,65 sekundad. Kaik izotopad kändasoiš nihonijaks α-čihodamižes.
Homaičendad vajehta
Irdkosketused vajehta
- Moskovii webelements-saital. (angl.)
Moskovii (himine element) Vikiaitas |