Rezerfordii
Rezerfordii (Rf — rutherfordium latinan kelel) om 104nz' himine element himižiden elementoiden periodižes tabludes. Sen sijaduz om nelländes gruppas, tabluden seičemendes periodas.
104 |
2
10 32 32 18 8 2 |
Rf 267,12 |
|
Rezerfordii |
Ühthine ümbrikirjutand vajehta
Ei ole rezerfordijad londuses. Se om ezmäine transaktinoidine ratud element. Nevondkundaline Georgii Flörov-fizikantedomez' kollegidenke avaižiba rezerfordijan vl 1964, saiba plutonijaspäi i neonaspäi. Vll 1969, 1970, 1974, 1977, 1996, 2000 i 2010 Dubnan i Berklin tedomehed avaižiba rezerfordijan izotopoid erazvuiččiš reakcijoiš.
Vspäi 1997 element om nimitadud Ernest Rezerfordan muštoks.
Fizižed ičendad vajehta
Rezerfordii om radioaktivine päličmänendmetall.
Atommass — 267,12.
Vodele 2016 kaik om 16 avaitud izotopad 253..263, 265..268 i 270 atommassanke, i niiden nell' izomärad. Kaikiš hätkemban eläjan rezerfordii-267-izotopan pol'čihodamižen pord om 1,3..2,5 časud. Rezerfordijan izotopad jagasoiš spontanižešti erazvuiččikš elementoikš päpaloin, čihodamižen penemb pala om nobelii i lourensii.
Himižed ičendad vajehta
Ezimeletadud himižed ičendad oma gafnijan pojavad. Čehine Ivo Zvara-himik tedoiži rezerfordijan ühtnendoiden ičendoid elementan üläpenen lugumäran kävutandanke. Rezerfordii sädab häiktujid 250..300 C° lämudel RfCl4- i RfBr4-galogenidoid[1]. Rf4+-ionan olend erištab elementad toižiš aktinoidoišpäi, niiden järgeline valentižuz om koume.
Homaičendad vajehta
- ↑ Gäggeler, Heinz W. Lecture Course Texas A&M: Gas Phase Chemistry of Superheavy Elements (Lekcijoiden Texas A&M-kurs. Üläjüžmakoiden elementoiden gazfazine himii). 5. kül'mku 2007. (angl.)
Irdkosketused vajehta
- Rezerfordii webelements.com-saital. (angl.)
- Kirjutuz rezerfordijas Himižiden elementoiden populärižes n-t.ru-kirjištos. (venäkelel)
Rezerfordii Vikiaitas |